Här ligger den kvar och väntar som en trogen, försummad hund. Vilar och väntar på oss. På att vi ska hitta tillbaka igen, som alltid när det gått ett par månader och det dåliga samvetet tagit över. Idag blev det dagen då det åter var dags igen igen. Innan det gått allt för länge. Någon måtta måste det vara.

 

Jag har gjort MASSA saker, eftersom jag lever ett mycket busy life. Jag har varit i Rom med Jonas, mamma och pappa och sprungit tävlingar (placering 21, 21 och 21 vilket ledde till att jag landade på en slutlig 21a plats, jag är inget om inte jämn), varit på årsfest och maskerad och haft utställning med Karro. Det rullar på med andra ord.

 

Årsfesten var fet. Försöker få junisarna (i begreppets bredaste mening) att fatta det. Årsfesten är nästan alltid fet. Lärde mig kvällen till ära lite ryska, dock endast viktiga saker som "en deciliter vodka, tack" osv. Praktiserade detta en gång i baren under kvällen när jag försökte beställa till mamma, men tror inte att det gick fram riktigt. Klädde mig som en matrjosjka-docka, och var ändå rätt nöjd med vad jag åstadkom med min nya (och älskade limpistol).

Fredag till lördag hade jag och Karro dessutom gemensam utställning. Hon hade mer rutin och vana, men det var min första EVER. Fett nervös innan, att bli bedömd på något som en gjort och är rätt nöjd med av andra människor kändes aningens otäckt. Men det gick bra och alla var snälla. Tur det, så jag slapp grina i ett hörn. I lördags när vi stängt firade vi med Tullinges årliga maskerad. Precis som årsfesten var det fett, speciellt med alla seriösa utklädnader. Älskar maskerad. Skulle gärna klä ut mig varje helg om det inte gjort så himla ont att bränna sig med limpistolen.

 

 

Det var allt för nu, blir så utmattad av detta att jag inte kan prestera mer.

Elin

 

Bild från utställningen på the two superstars