Det har varit en hemsk vecka. Först det där jobbiga passet i lördags, sedan 1.30 snöpuls i söndags. Och till råga på allt fick jag lära mig att man tydligen inte får säga karaktärsbildande. Ve och faaasa!!! Har nu nästan hämtat mig, men det känns ändå hårt.

Idag var det lördagsintervaller igen. Skillnaden från förra lördagen var att jag idag hade sällskap av 3/4 av familjen Forsen, och att jag slapp modden till stor del. Kände mig så nöjd över passet som bestod av kräksjobbiga 2 minutrare på Smedvägen (som alltid) att jag tog i hela vägen hem. Annars är ju standard att dö i backen men idag ökade jag istället. Detta, i kombination med att jag rusade första 200 metrarna på intervallerna, gjorde att jag varit i kolli-mode hela eftermiddagen. Men nöjd ändå.

Nu väntar vi med spänning på mello, även om vi vet att ingen kommer vara bättre än förra veckans hjälte Sean Banan. Vi får i alla fall efterrätt bestående av den oväntade blandningen av banan, kakao, avokado och ägg. Då kan det inte bli dåligt!


Elin

Dagens pass var ett sånt typiskt karaktärsbildande pass. Ensam, snömodd och snabbdistans. Inte riktigt min grej, men jag genomförde det ändå. Rätt nöjd nu, med undantaget av att jag inte kan sitta för då får jag ont i knäna. Får alltid det på vintern när man varit ute och sprungit. Köldknän kanske? Eller så är jag bara klen. Mest troligt att det är det sistnämnda. Dessutom är jag ju lite hypokondriker så det spelar ju så klart in.

Eftersom det är lördag idag så hade jag och Jonas tänkt äta lunch tillsammans. Alltså på samma ställe, i sällskap. Mycket märkligt. Annars umgås vi ju inte så mycket på dagarna, men idag är dagen!! Om jag orkar ta mig in i duschen alltså. Det är lite tveksamt just nu eftersom jag blev så trött av att springa. Tydligen blir man trött av träning. Grej of the day.


Elin

Helgens facit blev till sist 31 km (+-). Jag var på gympa i måndags, intervaller sprangs i tisdags, simmade igår och idag pumpade jag på gymmet med spännisarna. Imorgon är det vilodag men då är det för sent. Då kommer ja redan ha tagit steget från elitmotionär till något mer avancerat. Superelitmotionär månne? Ve och fasa!!! Det kommer innebära att jag inte längre kan komma undan med att bara träna lite och tävla desto mer. Istället måste jag träna regelbundet och springa intervaller. Herre alltså!

Vad jag egentligen hade tänkt skriva om är det faktum att chief master king of tentor (=jag) äntligen klarat organisationstentan. Och jag nöjde mig inte bara med att klara den, jag satte dessutom ett VG!! Ett stort fett VG! Två tentor på två dagar och två VG! I matte och organisationsteori. Vilken jävla chef jag är. Vi firade med toscabulle igår och idag med att gå till skolan.


Nu är det snart middagsdags (om Jonas hann med bussen trots att jag tvingade honom att handla) och sen chilla lite eftersom jag fått ont i huvudet för att jag tänkt så mycket idag.

Elin

Dagens värsta upplevelse: sprint på Skeppsholmen. Herr-e-gud alltså. Tydligen tycker min arma kropp att ett pass löpning i någorlunda hög hastighet är bra och lagom per vecka. Men för att inte vika ner mig för kroppens dumheter så sprang jag eftermiddagspasset också. Det visar sig att det inte bara är min löpkapacitet som är kraftigt reducerad, utan också min förmåga att orientera. Men det är ju inte säsong än, så det är lugnt. Dessutom var det riktigt fint ute så det vägde upp allt det jobbiga.

I tisdags var jag och Jonas på Tom Tits och kollade på Body Worlds. Sjukt cool grej, men jag kunde inte riktigt greppa det (något makabra) faktum att det var riktiga kroppar som ställdes ut. Hur som var det väldigt intressant att se, för man fick liksom en lite annan bild av hur det ser ut där inne, med muskler och blod och grejer. Hade nog varit ännu häftigare om jag inte mått illa hela dagen och även under utställningen och därför var lite hetsig på slutet.

Eftersom jag var hos Karro igår igen, langar jag en till bild på en av hennes ringar.

Elin