Idag har jag varit på en mycket, mycket givande föreläsning. En oherhört spännande doktrinhistorisk genomgång på ca tre timmar. Jag tycker att det är så kul med denna sortens föreläsning att jag nu genomlidit tre näst intill identiska föreläsningar.

Eftersom jag redan innan föreläsningen visste vad som väntade mig så förberedde jag mig för 45 väldigt kreativa minuter. Jag plockade fram tre pennor, en för överskriften, en för det som föreläsaren skriver upp och en för egna anteckningar. Sedan tog jag fram blocket och satte mig till rätta samtidigt som jag tog på mig glasögonen.

Jag tittade på klockan, och insåg till min fasa att den var tre minuter över ett. Fasa därför att föreläsningen ska börja ett och föreläsaren inte var där. Fasa för att jag blev osäker på om vi skulle hinna med allt vi skulle göra idag. Samtidigt som min puls steg så knuffar Malin mig i sidan och meddelar att föreläsaren är på väg. Jag andas ut.

Han börjar förbereda uppe på scenen och jag väntar med spänning på vad som komma skall. Istället för OH-slides eller en powerpoint presentation så använder just denna föreläsare sig av whiteboard tavlor. Så klassiskt, så genialt!

När vi äntligen kommer igång så greppar jag min tredje penna, en svart blyertsstiftpenna från någon hotellkedja, och börjar göra streck i mitt rutade block. Ett streck för varje "eh" som föreläsaren säger. Det är ett svårt jobb, då jag samtidigt måste skriva det som skrivs på whiteboardsen, men jag klarar det. Efter 45 minuter, när första rasten börjar, räknar jag ihop alla mina små blyertsstreck. 197. Etthundranittiosju. Ett. Hundra. Nittio. Sju.

Jag är stum. Etthundranittiosju "eh" på 45 minuter. Han kan hela föreläsningen utantill och citerar saker han sa i måndags ord för ord, men lyckas trots detta slänga in nästan tvåhundra eh. HELT. JÄVLA. SJUKT. Det är ungefär 4,4 eh i minuten.

Resten av föreläsningen var jag inte fullt lika produktiv, men jag ska se om jag kan åtgärda det imorn.



Elin