Jag är så trött att jag nästan faller ihop i akvariumet, men icke icke. De små stackars fiskarna skulle bli så ledsna då, det skulle bli så trångt.
Imorron ska jag och min fru Carin (ja, vi har äntligen gift oss nu!:D) ta tåget in till den vackra staden Örebro, som är döpt efter den gången när kungen tappade en ett öring på en bro. Möffmöffmöff. Innan dess ska vi dock ta hand om alla icke orienterande barn på skolan. Jobbigt läge när byggarna säkert kommer ta med sig kontrollerna in i målet i år igen. Och jag får inte sluta 10 som vanligt utan säkert vid 15. Ve och fasa.
Nu ska jag gå och undersöka om jag har fått två hemliga finnar på axeln eller om jag bara är hypkondriker. Det lutar strakt åt det senare, även om två finnar kanske inte räknas som sjukdom.

Auf Wiedershen
Elin med fiskar